Sign in or 
Share this
24-timmarswebben 2.0
"24-timmarswebben 2.0" eller utvecklas det offentliga Sveriges webbplatser mot mer interaktivitet?
Inledning, bakgrund
24-timmarsmyndigheten är resultatet av ett förändringsarbete som pågått sedan slutet av 1990-talet med målet att medborgare och företag via Internet ska kunna kontakta statliga myndigheter, landsting och kommuner när som helst.
Begreppet 24-timmarsmyndigheten myntades i regeringens proposition ”Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst” 1997/98:136.
Verva, verket för förvaltningsutveckling är ett nytt ämbetsverk som startade sin verksamhet 1 januari 2006. Verva tog då över delar av Statskontorets verksamhet hela Statens kvalitets- och kompetensråd och den verksamhet som bedrivits av E-nämnden och 24-timmarsdelgationen.
Verva ansvarar även för sverige.se , information om offentliga organisationer och lagrummet .se, länkar till svensk rättsinformation.
Verva arbetar för en effektiv förvaltning där allmänhetens och företagens kontakt med myndigheter, kommuner och landsting ska vara enkel och ändamålsenlig. Verva ska även arbeta för ett ökat samarbete mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommun och mellan statliga myndigheter och näringsliv.
Bland annat ger Verva råd och vägledning till framförallt statliga myndigheter i frågor kring utveckling av webbplatser och e-tjänster. Frågor som till exempel användbarhet och tillgänglighet behandlas.
Även kommuner, landsting och näringsliv tar stöd i den Vägledning för 24-timmarswebben som Verva utvecklat. Råden i vägledningen uppfyller både Sveriges och EU:s krav på webbplatser. Guiden är även intressant för konsulter som arbetar med myndigheterna och för näringslivet.
De tre tyngsta delarna i vägledningen är Standarder för webbplatsen, Webbplatsens innehåll och tjänster och Att hålla webbplatsen levande.
Dagsläget – några exempel
Det är svårt att få någon samlad bild av hur och om det offentliga Sverige använder sig av teknik som tangerar webb2.0. Här har jag i första hand inriktat mig på kommuner och landsting och ger några exempel.
Ett fåtal kommuner som till exempel Trelleborgs, Norrköpings och Sandvikens kommuner erbjuder RSS-flöden utifrån olika ämnesområden.
Det är ämnesområden som Senaste nytt från kultur och fritid, Konstmuseet, Information om fullmäktiges och nämnders sammanträden mm.
Hos Örebro kommun kan man spara egna favoriter från hemsidans innehåll och på så sätt ha snabb tillgång till dem avdelningar som man är mest intresserad av nästa gång man besöker sidan. Favoriterna sparas i en cookie, så om man växlar mellan olika datorer får man göra om proceduren vid varje dator. Inte så flexibelt men ett annat system skulle kräva någon typ av inloggning, men vara mer användarvänligt tycker jag.
I Computer Sweden 14 mars 2006 finns en artikel med titeln ”Svensk e-demokrati har hamnat på efterkälken”. Här framgår att 65 svenska kommuner använder e-demokratiportaler för att kommunicera med medborgarna.
I Sigtuna har man under året genomfört åtta rådslag där kommunens invånare kunnat diskutera bygg- och planeringsfrågor, det har rört bland annat planeringen av en ny skola och trafiklösningar. Under en vecka har kommunens invånare haft möjlighet att chatta med politiker och tjänstemän för att sedan ge sin röst via webben eller pappersröstsedel.
Gail Watt, e-demokratikonsult som lett ett EU-finansierat e-demokratiprojekt i Kista 1999-2002 säger i samma artikel att han är frustrerad över trögheten hos politikerna och tror att de är rädda för vad som ska hända om medborgarna släpps lösa på en webbplats. Ett öppet möte är lättare att hantera än svårstyrda diskussioner på en webbplats. Han tror inte på direktdemokrati via nätet men att politikerna kan fråga medborgarna till råds. Han framhåller också att länder som Finland, England och USA är betydligt mer framåt än Sverige när det gäller e-demokrati.
Streaming, av webbtv eller webbradio, från landstingfullmäktiges och kommunfullmäktiges sammanträden förekommer på flera håll. Sändningarna går att lyssna på både i realtid och i efterhand.
Inom landstingsvärlden har jag inte hittat särskilt mycket, jag vet att chattillfällen mellan medborgare och politiker förkommer på flera håll i landet.
Det finns också olika typer av Frågepaneler där medborgarna ställer frågor till politikerna.
Frågor och svar ligger sedan kvar öppet för alla att läsa, det finns dock ingen möjlighet för någon annan att kommentera en tidigare fråga eller svar.
Bloggar är sällsynta inom offentlig verksamhet.
I september 2006 frågar Björn Hagström från Örebro kommun på 24timmarsbloggen om det finns någon som bloggar inom ramen för sitt arbete inom offentlig förvaltning. Inom Örebro kommun finns det funderingar kring att starta bloggar för några olika verksamheter. Av svaren att döma finns det ett intresse men problemet är att om man publicerar kommentarerna så blir det problem med publiceringansvaret för allmänhetens inlägg, vilket nog kan leda till att förvaltningar blir än mer restriktiva med att pröva nya vägar.
Webbrådgivare Fredrik Wackå tipsar på sin hemsida om danska Patent og –varemaerkesstyrelsens blogg där ett antal medarbetare skriver inlägg som kan kommenteras av övriga medarbetare och allmänheten. Han har inte funnit något liknande i Sverige.
Framtidsscenarier
I Vinnovas rapport Framtidens e-förvaltning : scenarier 2016 definieras e-förvaltning som en kombination av e-tjänster, e-förvaltning och e-demokrati. Förvaltningens tjänster ska utvecklas mot allt mer självbetjäning så att den enskilde medborgaren alltmer blir en aktiv part i sina egna ärenden. E-demokratin ska öka medborgarnas möjlighet att påverka politiken genom till exempel sammanslutning i virtuella gemenskaper utifrån olika intresseområden.
Forskaren Sharon Daws menar att övergången till e-förvaltning inte bara är en effektiviseringsfråga utan även är en utveckling som förändrar strukturerna för styrning och förvaltning av samhället.
Två framtidsbilder ur rapporten, Framtidens e-förvaltning:
”En allt viktigare funktion hos ’svenskastaten.se’ är dialog med medborgarna. Det som inledningsvis var ett fråge- och chatrum om myndigheterna och deras verksamhet, har utvecklats till en mötesplats där samhällsfrågor diskuteras gemensamt. Nya former av medborgardeltagande, som de populära ’medborgarremisserna’ utvecklas. Här kan enskilda kommentera sådant som pm och betänkanden från utredningar och kommittéer. På så sätt ges en möjlighet som inte funnits tidigare att delta i själva beredningsprocessen inför beslut.”
”2012 hade en ny sajt ’Eniro E-förvaltning’ lanserats i Sverige. Eniro E-förvaltning som är en underportal till sökmotorn Eniro.se, är ett försök att utnyttja behovet av en plats dit man kan vända sig i frågor som rör myndigheter och kommuner.(....)
Efter en tid börjar Eniro e-förvaltning också bli en plats för kontakt mellan brukare/intressenter och för diskussion och påtryckningar. Det började som en möjlighet att chatta med personer som just upplevt handläggningen av samma typ av ärende som man själv var engagerad i. Erfarenheter och tips kunde utbytas, t ex om vilken tjänsteman man skulle fråga efter vid personkontakter. Efter hand börjar man agera samfällt i olika frågor där missnöje uppstått. Eniro e-förvaltning hakar på med ’lobbyfönstret’, där effektiviteten hos olika myndigheter rankas, mail-lobbying initieras och ’medborgarremisser’ organiseras kring olika betänkanden, pm och utredningar, som tagits fram inom myndighetsvärlden. ’Eniro har blivit en maktfaktor’ som 2015 års maktutredning uttrycker det i sin delrapport ’Privatiseringen av offentligheten’.”
Kritik
I en studie som presenteras i tidskriften Framtider 3/2006 ”Statlig service på reträtt?” har Daniel Brandt och Erik Westholm på uppdrag av Ansvarskommittén undersökt hur geografin i statlig service förändrats under de senaste decennierna.
Digital teknik har stor inverkan på hur statens service till invånarna organiseras. För människor som har tillgång till och kunskap om den nya tekniken innebär detta en snabbare service med högre kvalitet och större möjlighet att hantera sin situation på egen hand. För dessa invånare spelar det ingen roll var den som ger servicen geografiskt befinner sig.
Men för de som inte har tillgång till eller kan hantera tekniken, vilket är en tredjedel av Sveriges befolkning, innebär det sämre service när de lokala kontoren försvinner och allt fler myndighetskontakter ska skötas digitalt. Den digitala klyftan ökar och artikelförfattarna ställer fråga, hur ska man kunna säkra ett likvärdigt deltagande?
Den digitala utvecklingen leder också till så kallad ensning, en likriktning av rutiner och arbetsformer vid respektive myndighet. Myndigheterna blir effektivare genom att arbeta lika i olika delar av landet därmed minskar möjligheten att anpassa verksamheten till lokala behov. Kommunerna är här viktiga för att försvara det lokala perspektivet.
En annan sida av problemet är att tjänsterna ännu inte är fullt utvecklade och vissa ärenden är omöjliga att sköta via Internet då de kräver en personlig kontakt.
Synskadade är en grupp som i många fall är utestängda då webbplatserna inte är anpassade för personer med funktionshinder. En synskadad ska till exempel kunna få texter upplästa eller förstorade och de som inte kan navigera med musen ska kunna göra det med tangentbordet. Alla myndigheter inom EU måste handikappanpassa sina webbplatser och i Sverige ska arbetet vara klart 2010.
Ytterligare ett problem är att bredbandsutbyggnaden är ojämnt fördelad över landet.
Många debattörer har framhållit att den digitala klyftan till största delen är en ekonomisk fråga. Välkände Internetexperten Jakob Nielsen håller inte helt med om det. Han menar att den digitala klyftan som utestänger människor från den digitala utvecklingen och därmed från myndigheternas webbplatser bara delvis är en ekonomisk fråga. Låga priser på datorer och uppkoppling har gett människor tillgång till tekniken men två tredjedelar av den digitala klyftan finns ändå kvar. Han menar att större användbarhet kan ge fler tillgång till tekniken där finns det gott hopp.
Den sista tredjedelen är han dock pessimistisk om han kallar den ’empowerment divide’. Det handlar om möjligheten att delta, kunnigheten men även viljan att delta. Han menar att den gruppen saknar initiativet och kunskapen att ta saken i egna händer och den gruppen förblir helt i händerna på andras beslut.
Källor:
Webbresurser:
Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
24timmarsbloggen.se http://24timmarsbloggen.se/
Artiklar:
Brandt, Daniel & Westholm, Erik (2006). Statlig service på reträtt? : en studie av statens nya geografi (Elektronisk) Framtider, 3 s 5-10
Tillgänglig: <http://www.framtider.se/> (2007-02-18)
Danielsson, Lars (2006). Goda råd på webben – Vervas nya 24-timmarsguide är mer konkret. ComputerSweden, 17 november. Tillgänglig: Retriver (2007-02-05).
Lindstedt, Urban (2006). Svensk e–demokrati har hamnat på efterkälken. (Elektronisk)
Computer Sweden, 14 mars. Tillgänglig: <http://computersweden.idg.se/>
(2007-02-18)
Norberg, Björn (2005). Webben ska öppnas för alla. (Elektronisk) Ny teknik 28 januari.
Tillgänglig: <http://www.nyteknik.se/> (2006-02-18).
Rapporter:
24timmarsdelegationen (2005). E-tjänster för ett enklare och öppnare samhälle, SOU Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar 2005:119)
Framtidens e-förvaltning : scenarier 2016 (2006)., Stockholm: Vinnova. (Vinnova rapport 2006:04)
Vägledningen 24-timmarswebben (2006) – effektivare och bättre service på webbplatser i offentlig sektor. Stockholm: Verva.
Inledning, bakgrund
24-timmarsmyndigheten är resultatet av ett förändringsarbete som pågått sedan slutet av 1990-talet med målet att medborgare och företag via Internet ska kunna kontakta statliga myndigheter, landsting och kommuner när som helst.
Begreppet 24-timmarsmyndigheten myntades i regeringens proposition ”Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst” 1997/98:136.
Verva, verket för förvaltningsutveckling är ett nytt ämbetsverk som startade sin verksamhet 1 januari 2006. Verva tog då över delar av Statskontorets verksamhet hela Statens kvalitets- och kompetensråd och den verksamhet som bedrivits av E-nämnden och 24-timmarsdelgationen.
Verva ansvarar även för sverige.se , information om offentliga organisationer och lagrummet .se, länkar till svensk rättsinformation.
Verva arbetar för en effektiv förvaltning där allmänhetens och företagens kontakt med myndigheter, kommuner och landsting ska vara enkel och ändamålsenlig. Verva ska även arbeta för ett ökat samarbete mellan statliga myndigheter, mellan stat och kommun och mellan statliga myndigheter och näringsliv.
Bland annat ger Verva råd och vägledning till framförallt statliga myndigheter i frågor kring utveckling av webbplatser och e-tjänster. Frågor som till exempel användbarhet och tillgänglighet behandlas.
Även kommuner, landsting och näringsliv tar stöd i den Vägledning för 24-timmarswebben som Verva utvecklat. Råden i vägledningen uppfyller både Sveriges och EU:s krav på webbplatser. Guiden är även intressant för konsulter som arbetar med myndigheterna och för näringslivet.
De tre tyngsta delarna i vägledningen är Standarder för webbplatsen, Webbplatsens innehåll och tjänster och Att hålla webbplatsen levande.
Dagsläget – några exempel
Det är svårt att få någon samlad bild av hur och om det offentliga Sverige använder sig av teknik som tangerar webb2.0. Här har jag i första hand inriktat mig på kommuner och landsting och ger några exempel.
Ett fåtal kommuner som till exempel Trelleborgs, Norrköpings och Sandvikens kommuner erbjuder RSS-flöden utifrån olika ämnesområden.
Det är ämnesområden som Senaste nytt från kultur och fritid, Konstmuseet, Information om fullmäktiges och nämnders sammanträden mm.
Hos Örebro kommun kan man spara egna favoriter från hemsidans innehåll och på så sätt ha snabb tillgång till dem avdelningar som man är mest intresserad av nästa gång man besöker sidan. Favoriterna sparas i en cookie, så om man växlar mellan olika datorer får man göra om proceduren vid varje dator. Inte så flexibelt men ett annat system skulle kräva någon typ av inloggning, men vara mer användarvänligt tycker jag.
I Computer Sweden 14 mars 2006 finns en artikel med titeln ”Svensk e-demokrati har hamnat på efterkälken”. Här framgår att 65 svenska kommuner använder e-demokratiportaler för att kommunicera med medborgarna.
I Sigtuna har man under året genomfört åtta rådslag där kommunens invånare kunnat diskutera bygg- och planeringsfrågor, det har rört bland annat planeringen av en ny skola och trafiklösningar. Under en vecka har kommunens invånare haft möjlighet att chatta med politiker och tjänstemän för att sedan ge sin röst via webben eller pappersröstsedel.
Gail Watt, e-demokratikonsult som lett ett EU-finansierat e-demokratiprojekt i Kista 1999-2002 säger i samma artikel att han är frustrerad över trögheten hos politikerna och tror att de är rädda för vad som ska hända om medborgarna släpps lösa på en webbplats. Ett öppet möte är lättare att hantera än svårstyrda diskussioner på en webbplats. Han tror inte på direktdemokrati via nätet men att politikerna kan fråga medborgarna till råds. Han framhåller också att länder som Finland, England och USA är betydligt mer framåt än Sverige när det gäller e-demokrati.
Streaming, av webbtv eller webbradio, från landstingfullmäktiges och kommunfullmäktiges sammanträden förekommer på flera håll. Sändningarna går att lyssna på både i realtid och i efterhand.
Inom landstingsvärlden har jag inte hittat särskilt mycket, jag vet att chattillfällen mellan medborgare och politiker förkommer på flera håll i landet.
Det finns också olika typer av Frågepaneler där medborgarna ställer frågor till politikerna.
Frågor och svar ligger sedan kvar öppet för alla att läsa, det finns dock ingen möjlighet för någon annan att kommentera en tidigare fråga eller svar.
Bloggar är sällsynta inom offentlig verksamhet.
I september 2006 frågar Björn Hagström från Örebro kommun på 24timmarsbloggen om det finns någon som bloggar inom ramen för sitt arbete inom offentlig förvaltning. Inom Örebro kommun finns det funderingar kring att starta bloggar för några olika verksamheter. Av svaren att döma finns det ett intresse men problemet är att om man publicerar kommentarerna så blir det problem med publiceringansvaret för allmänhetens inlägg, vilket nog kan leda till att förvaltningar blir än mer restriktiva med att pröva nya vägar.
Webbrådgivare Fredrik Wackå tipsar på sin hemsida om danska Patent og –varemaerkesstyrelsens blogg där ett antal medarbetare skriver inlägg som kan kommenteras av övriga medarbetare och allmänheten. Han har inte funnit något liknande i Sverige.
Framtidsscenarier
I Vinnovas rapport Framtidens e-förvaltning : scenarier 2016 definieras e-förvaltning som en kombination av e-tjänster, e-förvaltning och e-demokrati. Förvaltningens tjänster ska utvecklas mot allt mer självbetjäning så att den enskilde medborgaren alltmer blir en aktiv part i sina egna ärenden. E-demokratin ska öka medborgarnas möjlighet att påverka politiken genom till exempel sammanslutning i virtuella gemenskaper utifrån olika intresseområden.
Forskaren Sharon Daws menar att övergången till e-förvaltning inte bara är en effektiviseringsfråga utan även är en utveckling som förändrar strukturerna för styrning och förvaltning av samhället.
Två framtidsbilder ur rapporten, Framtidens e-förvaltning:
”En allt viktigare funktion hos ’svenskastaten.se’ är dialog med medborgarna. Det som inledningsvis var ett fråge- och chatrum om myndigheterna och deras verksamhet, har utvecklats till en mötesplats där samhällsfrågor diskuteras gemensamt. Nya former av medborgardeltagande, som de populära ’medborgarremisserna’ utvecklas. Här kan enskilda kommentera sådant som pm och betänkanden från utredningar och kommittéer. På så sätt ges en möjlighet som inte funnits tidigare att delta i själva beredningsprocessen inför beslut.”
”2012 hade en ny sajt ’Eniro E-förvaltning’ lanserats i Sverige. Eniro E-förvaltning som är en underportal till sökmotorn Eniro.se, är ett försök att utnyttja behovet av en plats dit man kan vända sig i frågor som rör myndigheter och kommuner.(....)
Efter en tid börjar Eniro e-förvaltning också bli en plats för kontakt mellan brukare/intressenter och för diskussion och påtryckningar. Det började som en möjlighet att chatta med personer som just upplevt handläggningen av samma typ av ärende som man själv var engagerad i. Erfarenheter och tips kunde utbytas, t ex om vilken tjänsteman man skulle fråga efter vid personkontakter. Efter hand börjar man agera samfällt i olika frågor där missnöje uppstått. Eniro e-förvaltning hakar på med ’lobbyfönstret’, där effektiviteten hos olika myndigheter rankas, mail-lobbying initieras och ’medborgarremisser’ organiseras kring olika betänkanden, pm och utredningar, som tagits fram inom myndighetsvärlden. ’Eniro har blivit en maktfaktor’ som 2015 års maktutredning uttrycker det i sin delrapport ’Privatiseringen av offentligheten’.”
Kritik
I en studie som presenteras i tidskriften Framtider 3/2006 ”Statlig service på reträtt?” har Daniel Brandt och Erik Westholm på uppdrag av Ansvarskommittén undersökt hur geografin i statlig service förändrats under de senaste decennierna.
Digital teknik har stor inverkan på hur statens service till invånarna organiseras. För människor som har tillgång till och kunskap om den nya tekniken innebär detta en snabbare service med högre kvalitet och större möjlighet att hantera sin situation på egen hand. För dessa invånare spelar det ingen roll var den som ger servicen geografiskt befinner sig.
Men för de som inte har tillgång till eller kan hantera tekniken, vilket är en tredjedel av Sveriges befolkning, innebär det sämre service när de lokala kontoren försvinner och allt fler myndighetskontakter ska skötas digitalt. Den digitala klyftan ökar och artikelförfattarna ställer fråga, hur ska man kunna säkra ett likvärdigt deltagande?
Den digitala utvecklingen leder också till så kallad ensning, en likriktning av rutiner och arbetsformer vid respektive myndighet. Myndigheterna blir effektivare genom att arbeta lika i olika delar av landet därmed minskar möjligheten att anpassa verksamheten till lokala behov. Kommunerna är här viktiga för att försvara det lokala perspektivet.
En annan sida av problemet är att tjänsterna ännu inte är fullt utvecklade och vissa ärenden är omöjliga att sköta via Internet då de kräver en personlig kontakt.
Synskadade är en grupp som i många fall är utestängda då webbplatserna inte är anpassade för personer med funktionshinder. En synskadad ska till exempel kunna få texter upplästa eller förstorade och de som inte kan navigera med musen ska kunna göra det med tangentbordet. Alla myndigheter inom EU måste handikappanpassa sina webbplatser och i Sverige ska arbetet vara klart 2010.
Ytterligare ett problem är att bredbandsutbyggnaden är ojämnt fördelad över landet.
Många debattörer har framhållit att den digitala klyftan till största delen är en ekonomisk fråga. Välkände Internetexperten Jakob Nielsen håller inte helt med om det. Han menar att den digitala klyftan som utestänger människor från den digitala utvecklingen och därmed från myndigheternas webbplatser bara delvis är en ekonomisk fråga. Låga priser på datorer och uppkoppling har gett människor tillgång till tekniken men två tredjedelar av den digitala klyftan finns ändå kvar. Han menar att större användbarhet kan ge fler tillgång till tekniken där finns det gott hopp.
Den sista tredjedelen är han dock pessimistisk om han kallar den ’empowerment divide’. Det handlar om möjligheten att delta, kunnigheten men även viljan att delta. Han menar att den gruppen saknar initiativet och kunskapen att ta saken i egna händer och den gruppen förblir helt i händerna på andras beslut.
Källor:
Webbresurser:
Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida
24timmarsbloggen.se http://24timmarsbloggen.se/
Artiklar:
Brandt, Daniel & Westholm, Erik (2006). Statlig service på reträtt? : en studie av statens nya geografi (Elektronisk) Framtider, 3 s 5-10
Tillgänglig: <http://www.framtider.se/> (2007-02-18)
Danielsson, Lars (2006). Goda råd på webben – Vervas nya 24-timmarsguide är mer konkret. ComputerSweden, 17 november. Tillgänglig: Retriver (2007-02-05).
Lindstedt, Urban (2006). Svensk e–demokrati har hamnat på efterkälken. (Elektronisk)
Computer Sweden, 14 mars. Tillgänglig: <http://computersweden.idg.se/>
(2007-02-18)
Norberg, Björn (2005). Webben ska öppnas för alla. (Elektronisk) Ny teknik 28 januari.
Tillgänglig: <http://www.nyteknik.se/> (2006-02-18).
Rapporter:
24timmarsdelegationen (2005). E-tjänster för ett enklare och öppnare samhälle, SOU Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar 2005:119)
Framtidens e-förvaltning : scenarier 2016 (2006)., Stockholm: Vinnova. (Vinnova rapport 2006:04)
Vägledningen 24-timmarswebben (2006) – effektivare och bättre service på webbplatser i offentlig sektor. Stockholm: Verva.
anfy07 |
Latest page update: made by anfy07
, Feb 24 2007, 6:24 PM EST
(about this update
About This Update
Edited by anfy07
3 words deleted view changes - complete history) |
|
Keyword tags:
None
More Info: links to this page
|
| Started By | Thread Subject | Replies | Last Post | ||
|---|---|---|---|---|---|
| asma07 | 24-timmarswebben - bättre än noll-alternativet, del 2 | 0 | Feb 25 2007, 5:43 PM EST by asma07 | ||
|
Thread started: Feb 25 2007, 5:43 PM EST
Watch
(forts.)
Sammantaget menar jag alltså att trots att alla inte kan ta del av detta, innebär utvecklingen på Internet en stor positiv förändring för de allra flesta. Jag tycker det låter mycket att det skulle vara en tredjedel av befolkningen som inte har tillgång till eller kan hantera den digitala tekniken. Och även om denna andel uppgår till så mycket som en tredjedel, kommer andelen att bli allt mindre och mindre, eftersom Internet alltmer griper in i våra liv. Visst är det viktigt att inte glömma denna grupp och erbjuda alternativ, men man kan och bör inte hindra utvecklingen. |
|||||
| asma07 | 24-timmarswebben - bättre än noll-alternativet | 0 | Feb 25 2007, 5:42 PM EST by asma07 | ||
|
Thread started: Feb 25 2007, 5:42 PM EST
Watch
Det är en stor omställning, kanske kan det kallas ett paradigmskifte, att det sker en övergång från traditionella till digitala kanaler. Anpassningen till detta nya sätt – både att interagera mellan medborgare och myndighet, och att förändra arbetssätt och strukturer inom myndigheten/myndigheterna, kommer att ta tid. Men det måste få ta tid, och jag menar att det är värt besväret – alternativet att låta allt vara kvar vid det gamla är varken lockande eller realistiskt. Jag förstår att äldre personer kan ha svårt att ta till sig nya kommunikationssätt med myndigheter (även om många 65 plus är flitiga Internetanvändare). Men de som är unga och medelålders idag, de kommer att kräva det mer öppna och transparenta kommunikationssätt som Internet erbjuder. Man vill ha insyn, lättillgänglighet, information. I framtiden kommer man som medborgare (antagligen) att ha ”Mina sidor” för det som rör alla mina myndighetskontakter. Där kan du samla allt från din plats i dagiskön till ditt bygglovsärende, radonsaneringsansökan och din nästa pensionsutbetalning.
Självklart ska man inte glömma personer med funktionshinder, men Verva är långt framme och genomför till exempel utvärderingar av myndigheters webbplatser avseende tillgänglighetsanpassning. Webbplatsernas kod och funktioner ska vara utformade på ett sätt som underlättar för funktionshindrade. Många myndigheter har ett långt gånget arbete när det gäller tillgänglig kod och exempelvis Region Skåne och Malmö stad har funktioner där även hörselskadade får tillgång till webbplatsens innehåll (via teckenspråk eller uppläsning). På många sätt tror jag att digitaliseringen kan underlätta för funktionshindrade. Nu behöver man ju inte ta sig till myndigheten utan kan sitta framför skärmen och lämna in ansökningar, starta ärenden eller få information. (forts i nästa kommentar pga utrymmesbegränsning) |
|||||
| gufo07 | 24-timmarservicens baksida | 0 | Feb 22 2007, 4:34 AM EST by gufo07 | ||
|
Thread started: Feb 22 2007, 4:34 AM EST
Watch
För oss med tillgång till datorer och Internet, är utvecklingen mot 24-timmarsmyndigheter med ständig service, enbart positiv - men för många äldre människor är den mest negativ. De lokala kontoren försvinner, telefonservicen inskränks eller försvinner, man måste själv skriva ut blanketter från nätet, man kan enbart betala med kontokort m.m. - dvs det blir oerhört mycket svårare för de "icke-uppkopplade" att nå fram och få hjälp med sina ärenden. Jag har själv gamla föräldrar som är mentalt kapabla att klara sig själva, men som nu måste be om hjälp med både det ena och det andra, eftersom de inte har Internet. Du är inne på det här problemet i avsnittet Kritik, men det är absolut en fråga som inte bara gäller de handikappade eller som bara beror på ekonomiska möjligheter, utan som faktiskt drabbar väldigt många.
|
||||
Showing 3 of 4 threads for this page
- view all
