Allmänt:
Användarvänlighet är A och O på nätet. Är en sajt svår att använda så kommer besökaren inte tillbaka, hur intressant innehållet än är. Informationen finns alltid någon annanstans också.

Innehållet kräver en struktur för att bli tillgängligt för läsaren, en struktur som underlättas av en tydlig och lättanvänd navigering. Menyer ska vara lätta att förstå och logiska, de ska vara konsekventa och relevanta.
Att det går ganska snabbt och lätt att lära sig förstå hur man ska använda sidan är också viktigt. Sidans design ska underlätta för användaren att komma åt innehållet.
Användbarhet innebär både nytta och användarvänlighet.

Fyra "dörrar" leder in nätsurfaren på sajten:
1. Utseende. Det första intrycket är viktigt. Ser den seriös och tilltalande ut?
2. Språk. Lättförståeligt, rättstavat och språkriktigt.
3. Struktur. Det ska gå att lätt hitta vad man söker, genom en välorganiserad ordning.
4. Interaktion. Hur interaktionen ska gå till ska vara lätt att förstå, t ex att fylla i ett formulär.

Källa:
Sundström, Tommy: Användbarhetsboken, Studentlitteratur 2005
Englund, Helena, och Guldbrand, Karin: Klarspråk på nätet, Pagina 2004

(ovan är skrivet av Eva 2006-01-18)

Jakob Nielsen, född 1957 i Köpenhamn, Danmark är en författare och konsult inom dator- och webbanvändbarhet. Han driver sedan 1998 konsultföretaget Nielsen Norman Group tillsammans med gränssnittsexperten Donald Norman.

1991 ansåg Nielsen att hypertext var framtiden för gränssnittsdesign så han skrev en omfattande bok om det och började ge ut en krönika om olika aspekter av användbarhet på webben.


Idag anses Nielsen vara en av de ledande auktoriteterna inom användarvänlighet. Han är känd för sin ofta hårda kritik mot populära webbplatser och mot överdriven användning av grafik, animeringar, Flash och liknande som inte hjälper användbarheten.

Webbplatser som följer standarder och som är utvecklade efter principerna i Vägledningen 24-timmarswebben kommer att nå fler medborgare och företag och bli enklare och effektivare att använda.


I användbarhetssammanhang på webben talas det om tre olika typer av design som tillsammans utgör gränssnittet:

• grafisk design (färg, form, typografi, känsla, snabbhet)
• informationsdesign (skärmtitlar, rubriker, etiketter, dispositioner, länkar, sökningar)
• interaktionsdesign (formulär, knappar, e-tjänster, listor, radioknappar)
  
  Dessa delar, att se och gilla, att hitta och förstå, samt att använda e-tjänster, som fungerar och samspelar bildar ett lyckat och användbart gränssnitt.
  

(Källa: Denizan, Funda inUse AB)


Kort inlärningstid är mycket viktigt för webbprodukter som ska användas sällan eller där det ständigt tillkommer nya användare. Risken finns annars att användaren lämnar tjänsten utan att ah uträttat det som han/hon tänkt. Om produkten är utformad så att den utgår från användarens förståelse av ämnesområdet och stöder lärandeprocessen så minskas inlärningstiden. Exempel på sätt att stödja lärandeprocessen är att använda för användaren bekanta begrepp, att ge tydlig återkoppling och att tjänstens utformning och beteende följer ett tydligt mönster. Hjälpfunktioner är ett sätt att stödja lärande. Speciella avsnitt med lärande som enda syfte kan vara antingen vara integrerade i hjälpfunktionerna eller en egen interaktiv utbildnignsprodukt som används i anslutning till huvudprodukten.

En webbsida och/eller tjänst som fungerar så som användaren förväntar sig skapar tillfredställelse. Om sidan/tjänsten ska användas för att effektivisera användarens tillvaro måste den upplevas som ”effektiv” av användaren. Om sidan/tjänsten istället ska bidra med tidsfördriv och spänning måste den upplevas som ”spännande”. Om sidan/tjänsten ska vara instruktiv och lärande måste den locka användaren att utforska området och ge användaren kunskap om hennes faktiska kunskapsnivå. Tjänster som skapar tillfredställelse hos användaren används också, vilket är en grundförutsättning för att tjänsten ska ge den förväntade effekten.

Källa: Ottersen, Ingrd och Berndtsson, Johan: Användbarhet i praktiken, 2002

Externa länkar:
www.syntesio.se
www.webcontrol.se
www.informer.se

(Linda 2007-01-23)

Utveckling av funktionalitet
Funktionalitet ingår i begreppet användarvänlighet på så sätt att om en webbsida ska kunna användas optimalt behöver den vara funktionell och användbar. 37signals är en blogg som skrivs av några webbdesigners i Kanada, med fokus på användbarhet.
Deras recept är att bygga upp en webbsida steg för steg, utifrån det som är viktigast. Prioriteringen utgår både från användarens behov och från avsändarens behov.
Under arbetet gör man en skiss på hur olika funktionaliteter och delar av webbsidan ska placeras. Vad behöver synas först och alltså ingå i det besökaren ser som ingångsvy på sidan? Vad kan ligga i menyer? Vad ska finnas på alla sajtens sidor?

Användaren
I arbetet med att utveckla en webbsajt är det en god hjälp att använda sig av persona. Persona är en beskrivning av en tänkt användare av sajten, en sorts arketyp för huvudgruppen av användare. I beskrivningen tar du med det som är typiskt för din huvudanvändare, t ex: "Linda, 32, är en akademiskt utbildad tjänsteman och ganska välbeställd småbarnsmamma. Hon använder nätet på dagtid på jobbet och på fritiden huvudsakligen på kvällstid när hon är hemma och hinner. Hon är intresserad av litteratur, allt som rör barns uppfostran och att planera familjens resor inför årets semestrar. Hon är en van nätanvändare men vill ha snabba och enkla sajtformulär för att söka det hon vill hitta, eftersom hon har ont om tillgänglig tid."
Så kan jag spåna vidare utifrån hur jag tänker mig att användaren som besöker min sajt beter sig.

Den australiska webbutvecklaren Tina Calabria skriver om personas: "Personas identify the user motivations, expectations and goals responsible for driving online behaviour, and bring users to life by giving them names, personalities and often a photo." (källa).
Först gör man intervjuer med ett antal tänkbara användare av sajten, och bygger sedan persona-beskrivningen på svaren i intervjuerna.
När man gjort en beskrivning av användaren går man tillbaka till sin planering av sajten och försöker hitta sätt att nå just den här användaren på ett optimalt sätt och lotsa henne fram på sajten. Vad vill hon ha ut av min sajt? Hur kan jag servera henne det på bästa sätt?

Hur gör människor?
Calabrias kollega Donna Maurer skriver om användbarhet, dvs det engelska begreppet usability och varför användarfokuserad design är så viktigt: därför att sajtens besökare ska kunna använda tjänsten effektivt och enkelt. "People will go to great lengths to avoid using difficult systems" (källa).
Att förstå hur människor använder teknik är en grundförutsättning vid utvecklandet av funktioner på webben, menar hon. Vi människor är inte alltid rationella och logiska i våra beteenden och detta måste tekniken anpassas till. Människor gör fel ibland, minns inte allting, och olika människor kan uppfatta samma information på olika sätt.

För att testa användarvänligheten krävs att verkliga användare provar funktionerna och att man verkligen tar hänsyn till den utvärderingen och gör om tills det blir bra. Maurer menar att det räcker inte att demonstrera funktionerna och fråga vilket intryck det gör, det måste testas ordentligt. Maurer föreslår att man helst har användare med i utvecklingen under hela processen, som testpersoner.

Reflektion
Användarvänlighet förknippas i högsta grad med begreppet Web 2.0, eftersom det står för bl a användargenererat innehåll och användning av sociala funktioner på webben. Men egentligen är det knappast någon större skillnad på kraven på användarvänlighet i Web 1.0 och Web 2.0 eftersom möjlighet att använda tjänster och funktioner är det som gör interaktivitet möjligt. Det måste alltså ha varit ett krav redan från webbens start, även om det inte slagit igenom förrän på senare år?

(ovan är skrivet av Eva 2006-02-17)

Praktiska tips
En viktig del av använbarheten på nätet är läsbarheten. Bra läsbarhet kan nås både genom val av typografi och hur sidan utformas. Det är t ex viktigt att inte använda för liten stil för att få in så mycket som möjligt på sidan.
Ett bra sätt är att överlåta till besökaren att bestämma sidans textstorlek (källa: Användbarhetsboken, se ovan). Det gör man genom kodningen i CSS-mallen, där man kan ange storleken i relativa mått, inte absoluta. Då kan användaren själv ställa in textstorleken i sin webbläsare. Detta är framför allt viktigt för den som är synskadad.
När relativ textstorelk används krävs att man också testar sidorna i olika teststorlekar, så att man ser att de fortfarande fungerar, t ex att olika testytor inte överlappar varandra när texten blir större.
Valet av typsnitt är också viktigt. Times är inte lika läsbart på en datorskärm som på papper och bör bytas mot ett utan seriffer (dvs hakar), helst Arial och Verdana (källa: Irene Friberg: Webbdesign, Skandinaviska Databöcker AB).
Verdana är ett typsnitt som utvecklats för webben och är särskilt läpligt för brödtext, dvs löpande text.
Lämpligt radavstånd på webben är 130-150 procent och en spaltbredd på 50-70 tecken (källa: Användbarhetsboken, se ovan).
Centrera inte texten, det är svårläst, liksom högerjustering, och marginaljustera aldrig eftersom ord inte avstavas på webben.

För den som har en läsare som inte läser bilder behövs alt-texter till bilderna. Därför ska dessa alltid fyllas i vid sidkodningen. Om bilden inte visas kan man i stället läsa alt-texten. För t ex den som är synskadad och får webbsidan text uppläst fungerar alt-texten som en information om vad bilden förställer.

(ovan är skrivet av Eva 2006-02-24)