Sign in or 
Share this
Open Source, Bra eller ?
I Wikipedia kan vi läsa att open source innebär att själva källkoden(programkoden) till ett program är fri dvs man får göra förändringar i programmen.
Vi läser vidare att open source och fri programvara är två olika namn på samma företeelse.
Kan detta verkligen stämma?
Jag vill välkomna Kristoffer Haglund och Axel Frisch som kollegor för utvecklandet av denna lilla post .
Välkomna.
Historisk bakgrund till begreppet Open Source.
Först vill jag slå fast att idéerna bakom open source har utvecklats av programmerare för programmerare.
Dess rötter finner vi bland de personer som vanligtvis brukar kallas ”hackers”.I början av 60-talet var de s.k. hackers begåvade unga ingenjörer och fysiker som drogs till universitet och institutioner som MIT Artificial Intelligence Laboratory, Stanford Artificial Intelligence Laboratory (SAIL) och Carniege-Mellon University . 1969 bidrog två viktiga faktorer till att skapa den företeelse vi senare kommer att kalla open source.Först och främst ARPAnet. Detta var ett nätverk, som för tiden var snabbt och transkontinentalt, byggt av USA försvarsdepartement. Nätverket länkade samman hundratals universitet och andra institutioner inblandade i datorutvecklingen. Detta var början på skapandet av de globala nät av nätverk som vi idag kallar Internet..
För det andra skapades operativsystemet Unix av Ken Thompson och i samband med detta skapade Dennis Ritchie ett nytt programmeringsspråk kallat ”C”. Dessa hade de likheter att de var båda lättanvända, flexibla och anpassade för att vara kompatibla med alla sorters uppgifter och hårdvara. ARPAnet innebar att de personer som var pådrivande inom datorutvecklingen från första början var i kontakt med varandra. Unix och C medförde i sin tur att det var mycket enklare än förut att utveckla mjukvara. Hackersamhället var öppet avseende informationsförmedling och utveckling. Man delade med sig av information och av de framsteg de gjorde. Det skapade en kultur av att tillgång till information skulle vara fri för att gynna utvecklingen. Vid denna tid kallades inte detta för open source och inte heller Free Software utan var det system och den kultur som rådde i dataålderns tidiga början. Som exempel kan nämnas X Window System som kom i början av 80-talet. Detta var ett grafikprogram som kunde användas under Unix. Utvecklarna till X gav ut källkoden till programmet och distribuerade det över Internet för att gemensamt kunna utveckla en bra programvara. X kom slutligen att nå större framgångar än de grafikprogram som erbjöds av kommersiella bolag.
I början på 80-talet hade flera grupper av människor framförallt från högskolor börjat med programvaruutveckling, det var alltså inte längre enbart hackers. Många av de som tidigare varit engagerade i hackerkulturen arbetade nu för diverse mjukvarubolag och den mesta programutvecklingen kom därmed att bli kommersiell. Därför startade Richard Stallman ”the GNU project” 1984. Han grundade även the Free Software Foundation. De grundläggande målen med dessa projekt var att programvara skulle vara fri för alla. För att genomföra dessa idéer med den lagstiftning som rådde på området, utarbetade Stallman GPL (Gnu Public License). Denna innebar att alla gavs tillåtelse att köra, kopiera och modifiera programmet. Licenstagaren fick även rätt att vidaredistribuera modifierade versioner. Denna idé gick även under namnet Copyleft
I början av 90-talet började Linus Torvalds, som då studerade vid Helsingfors Universitet, utveckla ett kernel, vilket är den centrala delen av ett operativsystem, med hjälp av Free Software Foundations verktyg. Linus Torvalds tillämpade dock en annan metod än vad som tidigare hade varit vanligt i programutvecklings-sammanhang. Utgångspunkten var Internet, där han från början lyckades intressera en större allmänhet för sitt system. Linus Torvalds kernel (kärna) kom under 1992 att sammanlänkas med det operativsystem som drivits under GNU.Internet blev sedan den sammanhållande länken mellan alla de frivilliga som utvecklade, kom med synpunkter och utvärderade operativsystemet som kallades Linux. Detta utvecklingsarbete skedde dock av en liten skara inom hackerkulturen. För de allra flesta förblev Linux ett okänt begrepp under ännu några år men utvecklades dock allt mer och kom att bli att mer stabilt och pålitligt. Ordet
Open Source tillkom med dess nuvarande innebörd under våren 1997.
Det som vi numera hänför till open source, skulle av de mer insatta kallas Free Software. Tanken om open source skapades av framförallt tre ledande personligheter inom Free Software rörelsen: Eric Raymond, Tim O´Reilly och Larry Augustin. Deras mål var att marknadsföra tankarna bakom free software, men på ett sätt som skulle kunna bidraga till att open source blev mer vida spritt än tankarna bakom Free Software, som 13 år tidigare framförts av Richard Stallman. För att återkomma till min ursprungliga fråga om det stod rätt i Wikipedia att öppen källkod och fria program skulle vara samma sak följer det en liten historisk beskrivning som klargör hur det egentligen förhåller sig.
Trots många gemensamma drag är inte Open Source och Free Software samma sak
Free Software
Stallman som grundade Free Software Foundation och grundade GNU projektet, skrev egentligen bara ner en kultur som från första början hade varit standard inom området. Det grundläggande i detta tankesätt är att idén, dvs. programmet är viktigare än något annat. Vi finner i detta en gåvoekonomi, där det väsentliga inte är att få monetär ersättning för det jag åstadkommit utan snarare att jag bidrar till att förfina och förbättra idén, programmet. Genom att föra utvecklingen vidare skapar jag kvalité som hela det programmerande samhället har nytta av men jag äger inte min idé utan jag ger bort den till andra som ger sina idéer till mig. Visserligen har detta tankesätt sitt ursprung i just mjukvara, men tillämpar sig på alla delar av information. Information skall delas på alla. Enligt detta synsätt kan inte den äganderättstruktur, som följde av det industriella samhället avseende fysiska ting tillämpas när vi nu befinner oss i informationssamhället. Den viktigaste grundstommen, informationen, skall fritt kunna kopieras och spridas.
Open Source
Open source står för en mer pragmatisk och kommersiell syn. Idéerna bakom open source och den utvecklade strukturen används för att förbättra programvara. Ideologin bakom lyfts ej fram utan istället produceras licenser som i större eller mindre utsträckning behåller den ursprungliga upphovsmannens rättigheter gentemot vidareutvecklade produkter och även reglerar hur de ekonomiska frågor som uppkommer med vidareförsäljning skall lösas. Open source tillåter större sammanblandning av upphovsrättsligt skyddat material och open source-material. Dessa lösningar brukar ej accepteras av den ideologiska kategorin av rörelsen som anser att partiell kommersialisering av open source strider mot de grundläggande idéer som karaktäriserar free software.
Vi läser vidare att open source och fri programvara är två olika namn på samma företeelse.
Kan detta verkligen stämma?
Jag vill välkomna Kristoffer Haglund och Axel Frisch som kollegor för utvecklandet av denna lilla post .
Välkomna.
Historisk bakgrund till begreppet Open Source.
Först vill jag slå fast att idéerna bakom open source har utvecklats av programmerare för programmerare.
Dess rötter finner vi bland de personer som vanligtvis brukar kallas ”hackers”.I början av 60-talet var de s.k. hackers begåvade unga ingenjörer och fysiker som drogs till universitet och institutioner som MIT Artificial Intelligence Laboratory, Stanford Artificial Intelligence Laboratory (SAIL) och Carniege-Mellon University . 1969 bidrog två viktiga faktorer till att skapa den företeelse vi senare kommer att kalla open source.Först och främst ARPAnet. Detta var ett nätverk, som för tiden var snabbt och transkontinentalt, byggt av USA försvarsdepartement. Nätverket länkade samman hundratals universitet och andra institutioner inblandade i datorutvecklingen. Detta var början på skapandet av de globala nät av nätverk som vi idag kallar Internet..
För det andra skapades operativsystemet Unix av Ken Thompson och i samband med detta skapade Dennis Ritchie ett nytt programmeringsspråk kallat ”C”. Dessa hade de likheter att de var båda lättanvända, flexibla och anpassade för att vara kompatibla med alla sorters uppgifter och hårdvara. ARPAnet innebar att de personer som var pådrivande inom datorutvecklingen från första början var i kontakt med varandra. Unix och C medförde i sin tur att det var mycket enklare än förut att utveckla mjukvara. Hackersamhället var öppet avseende informationsförmedling och utveckling. Man delade med sig av information och av de framsteg de gjorde. Det skapade en kultur av att tillgång till information skulle vara fri för att gynna utvecklingen. Vid denna tid kallades inte detta för open source och inte heller Free Software utan var det system och den kultur som rådde i dataålderns tidiga början. Som exempel kan nämnas X Window System som kom i början av 80-talet. Detta var ett grafikprogram som kunde användas under Unix. Utvecklarna till X gav ut källkoden till programmet och distribuerade det över Internet för att gemensamt kunna utveckla en bra programvara. X kom slutligen att nå större framgångar än de grafikprogram som erbjöds av kommersiella bolag.
I början på 80-talet hade flera grupper av människor framförallt från högskolor börjat med programvaruutveckling, det var alltså inte längre enbart hackers. Många av de som tidigare varit engagerade i hackerkulturen arbetade nu för diverse mjukvarubolag och den mesta programutvecklingen kom därmed att bli kommersiell. Därför startade Richard Stallman ”the GNU project” 1984. Han grundade även the Free Software Foundation. De grundläggande målen med dessa projekt var att programvara skulle vara fri för alla. För att genomföra dessa idéer med den lagstiftning som rådde på området, utarbetade Stallman GPL (Gnu Public License). Denna innebar att alla gavs tillåtelse att köra, kopiera och modifiera programmet. Licenstagaren fick även rätt att vidaredistribuera modifierade versioner. Denna idé gick även under namnet Copyleft
I början av 90-talet började Linus Torvalds, som då studerade vid Helsingfors Universitet, utveckla ett kernel, vilket är den centrala delen av ett operativsystem, med hjälp av Free Software Foundations verktyg. Linus Torvalds tillämpade dock en annan metod än vad som tidigare hade varit vanligt i programutvecklings-sammanhang. Utgångspunkten var Internet, där han från början lyckades intressera en större allmänhet för sitt system. Linus Torvalds kernel (kärna) kom under 1992 att sammanlänkas med det operativsystem som drivits under GNU.Internet blev sedan den sammanhållande länken mellan alla de frivilliga som utvecklade, kom med synpunkter och utvärderade operativsystemet som kallades Linux. Detta utvecklingsarbete skedde dock av en liten skara inom hackerkulturen. För de allra flesta förblev Linux ett okänt begrepp under ännu några år men utvecklades dock allt mer och kom att bli att mer stabilt och pålitligt. Ordet
Open Source tillkom med dess nuvarande innebörd under våren 1997.
Det som vi numera hänför till open source, skulle av de mer insatta kallas Free Software. Tanken om open source skapades av framförallt tre ledande personligheter inom Free Software rörelsen: Eric Raymond, Tim O´Reilly och Larry Augustin. Deras mål var att marknadsföra tankarna bakom free software, men på ett sätt som skulle kunna bidraga till att open source blev mer vida spritt än tankarna bakom Free Software, som 13 år tidigare framförts av Richard Stallman. För att återkomma till min ursprungliga fråga om det stod rätt i Wikipedia att öppen källkod och fria program skulle vara samma sak följer det en liten historisk beskrivning som klargör hur det egentligen förhåller sig.
Trots många gemensamma drag är inte Open Source och Free Software samma sak
Free Software
Stallman som grundade Free Software Foundation och grundade GNU projektet, skrev egentligen bara ner en kultur som från första början hade varit standard inom området. Det grundläggande i detta tankesätt är att idén, dvs. programmet är viktigare än något annat. Vi finner i detta en gåvoekonomi, där det väsentliga inte är att få monetär ersättning för det jag åstadkommit utan snarare att jag bidrar till att förfina och förbättra idén, programmet. Genom att föra utvecklingen vidare skapar jag kvalité som hela det programmerande samhället har nytta av men jag äger inte min idé utan jag ger bort den till andra som ger sina idéer till mig. Visserligen har detta tankesätt sitt ursprung i just mjukvara, men tillämpar sig på alla delar av information. Information skall delas på alla. Enligt detta synsätt kan inte den äganderättstruktur, som följde av det industriella samhället avseende fysiska ting tillämpas när vi nu befinner oss i informationssamhället. Den viktigaste grundstommen, informationen, skall fritt kunna kopieras och spridas.
Open Source
Open source står för en mer pragmatisk och kommersiell syn. Idéerna bakom open source och den utvecklade strukturen används för att förbättra programvara. Ideologin bakom lyfts ej fram utan istället produceras licenser som i större eller mindre utsträckning behåller den ursprungliga upphovsmannens rättigheter gentemot vidareutvecklade produkter och även reglerar hur de ekonomiska frågor som uppkommer med vidareförsäljning skall lösas. Open source tillåter större sammanblandning av upphovsrättsligt skyddat material och open source-material. Dessa lösningar brukar ej accepteras av den ideologiska kategorin av rörelsen som anser att partiell kommersialisering av open source strider mot de grundläggande idéer som karaktäriserar free software.
|
axfb06 |
Latest page update: made by axfb06
, Feb 26 2007, 10:29 AM EST
(about this update
About This Update
Edited by axfb06
1 word added 24 words deleted view changes - complete history) |
|
Keyword tags:
gratis program
open source
More Info: links to this page
|
| Started By | Thread Subject | Replies | Last Post | ||
|---|---|---|---|---|---|
| cefb06 | ..... | 7 | Jun 13 2007, 5:11 PM EDT by Anonymous | ||
|
Thread started: Feb 7 2007, 6:35 AM EST
Watch
Open source versionen av word heter open office och finns som gratisversion på sidan http://www.openoffice.org/ . Har inte testat den själv men de jag pratat med som testat den säger att det inte är jättestora skillnader om man jämnför med Officepaket som tex word.
|
||||
| jana07 | Terminologi | 1 | Feb 18 2007, 7:10 AM EST by svgr06 | ||
|
Thread started: Feb 8 2007, 12:38 PM EST
Watch
Fin artikel som växer fram!
Jag har bara några kommentarer kring terminologin: 1. Den svenska termen "kärna" är helt synonym med "kernel", så använd den. 2. Termen "fönstersystem" är kanske bättre för att beskriva X? Ofta förekommer ju benämning "X Window System". Det är visserligen ett system som gör det möjligt att visa grafik, men "grafikprogram" associeras jag till bildbehandlingsprogram. |
||||
| axfb06 | Tackar | 0 | Feb 4 2007, 1:35 PM EST by axfb06 | ||
|
Thread started: Feb 4 2007, 1:35 PM EST
Watch
Skall kolla upp länken, och försöka ta del av materialet. Intressant område det här, men frågan är ju vad utvecklingen blir. Numera skall ju Java också omvandlas till Open Source. Saken är väl den att man tar betalt för support istället för programvara. En utveckling av affärsmodellen, som inte är så dum /Axel
|
|||||
Showing 3 of 9 threads for this page
- view all
