Några andra ord för Web feed är webbflöde, syndikering, RSS-flöde, RSS feed eller bara RSS.
Det kan vara en god idé att inte stirra sig blind på ordet RSS. Det verkar mer komplicerat än vad det egentligen är. Vad ordet RSS står för finns det delade meningar om. Så här säger David Winer på Userland [
källa]:
"There is no consensus on what RSS stands for, so it's not an acronym, it's a name. Later versions of this spec may say it's an acronym, and hopefully this won't break too many applications"
Oavsett om det är en akronym eller ett namn så kan RSS för en nybörjare verka krångligt. Men faktum är att RSS finns till bland annat för att förenkla och spara tid.
I grunden handlar webbflöden om att slippa surfa runt på olika webbsidor för att kolla vad som är uppdaterat sedan sist. Den som har provat märker att detta beteende kan ta ganska lång tid. Vore det inte trevligt om nyheterna kom till dig som läsare istället? Tänk om du fick ett mejl varje gång någon av dina favoritwebbsidor uppdaterades med information om vad som är uppdaterat? Det är precis det som RSS hjälper till med!
Så här fungerar det. Gå in på den webbsida du vill bevaka och titta om det finns ett RSS-flöde. Leta efter orden "flöde", "feed" eller "rss". Det finns också ikoner som symboliserar RSS. Så här kan de se ut.

I samband med ordet eller ikonen finns det alltid en länk. Det är den länken som du är ute efter! Kopiera den (Ctrl+C i Windows) och klistra in den i din flödesläsare. Flödesläsare är det program du använder för att läsa dina nyheter.
När du har klistrat in länken i flödesläsaren är det lätt att se om det skett någonting nytt. Din flödesläsare kontrollerar automatiskt dina flöden med jämna mellanrum och meddelar dig så fort det finns några nyheter. Man kan också säga att du nu prenumererar på ett visst flöde. Genom att samla flera flöden i flödesläsaren så kan du använda den som startpunkt.
Flödesläsaren är alltså det program som du använder för att läsa dina nyheter. Jämför gärna med en dagstidning som samlar alla nyheter på ett enda ställe. Det finns en uppsjö av flödesläsare att välja mellan, många är gratis. Vilken du väljer är en smaksak. Innehållet i flödesläsaren kommer alltid att vara de flöden som du väljer. Det som skiljer flödesläsarna åt är hur de presenterar innehållet.
För att göra det enkelt kan man dela upp flödesläsarna i två olika kategorier. Dels finns det webbaserade läsare och dels finns det program som körs lokalt på datorn, klienter. Fördelen med de webbaserade läsarna är att du kan läsa alla dina flöden var som helst där du har Internetuppkoppling. Flödesläsare som körs lokalt på datorn är oftast mer flexibla och innehåller mer funktionalitet än de webbaserade.
Det finns olika typer av webbflöden. Atom och RSS är de vanligaste varianterna, och de finns också i olika versioner. RSS är från början utvecklat av Netscape men underhålls idag av
UserLand. Som läsare brukar man för det mesta inte behöva bry sig om huruvida det är Atom eller RSS man använder, inte heller versionsnumret har så stor betydelse.
Det som är gemensamt för både Atom och RSS är att de innehåller strukturerad data. Båda formaten är utvecklade från XML som är en standard från
W3C. Den data som lagras i webbflöden är bland annat datum, rubrik, beskrivande text och en länk till mer information.
Så här kan ett flöde det se ut i praktiken, om man tittar på informationen
utan flödesläsaren:
<item>
<title>Vad är RSS?</title>
<link>http://web20kurs.wetpaint.com/page/Web+feed</link>
<description>RSS är ett XML-baserat format, som har fått stor
användning för syndikering av nyhetsingresser över nätet.
Hittills har stor förvirring rått, men tack vare web 2.0 kursen
är begreppen nu utredda.</description>
</item>Är man utvecklare av webbflöden kan det vara en god idé att validera flödena med hjälp av
W3C Feed Validation.
Här visas en kort demonstration av hur man i Firefox gör för att lägga till ett flöde. Firefox har ett inbyggt stöd för flöden. Det är inte alls avancerat och lämpar sig bra för nybörjare.