Vad är en wiki?

Historia

En wiki (från det hawainska ordet wiki som betyder snabb) är en webbplats eller webbplattform där existerande sidor kan redigeras och nya sidor kan läggas till via ett webbgränssnitt.

Den första wiki-programvaran började utvecklas 1994 av den amerikanske systemutvecklaren Ward Cunningham. I mars 1995 startade han den första publika wikin WikiWikiWeb. Dess främsta syfte var, och är, att presenterar personer och idéer inom programvaruutveckling. Den programvara han utarbetade och använde kallas Wiki Base och är skriven i Perl. Idag finns ett flertal olika programvaror för wikis (Wikipedia listar ett 50-tal), skrivna i olika programspråk. Många av dem är tillgängliga som Freeware eller Open Source. Att starta en wiki är därför ekonomiskt ett överkomligt projekt även för privatpersoner och små organisationer. Vill man skapa en wiki för mycket innehåll och många användare får man dock räkna med att det går åt en hel del serverutrymme.

Egenskaper

För att skapa länkar, formatera text och på andra sätt koda innehållet i en wiki används i allmänhet ett ganska enkelt märkspråk. Reglerna för det brukar redovisas i anslutning till redigeringsfönstret. Meningen är att även personer utan kännedom om webbredigering ska kunna tillföra innehåll till en wiki.

Vissa bedömare anser att en ”riktig” wiki ska vara öppen för alla potentiella användare, d.v.s. ingen inloggning ska krävas för att man ska få redigera innehållet. I realiteten finns dock ett flertal varianter av wikis; helt öppna, sådana som kräver en enkel registrering innan man får börja redigera och sådana där en eller flera administratörer beslutar om vilka som ska få redigeringsrättigheter. Somliga wikis är inte ens tillgängliga för allmänheten, utan är endast synliga för en mindre grupp. Det är tekniskt möjligt för en enda användare att skapa sin egen wiki, vanligast är dock att flera personer samarbetar med att skapa innehållet.

En karakteristisk egenskap hos wikis är versionshantering, vilket innebär att äldre versioner av en sida finns kvar efter att ny information har lagts till (eller felaktig information tagits bort.) Uppgifter om när sidan ändrades och av vem sparas också. Det är också vanligt med ett diskussionsforum där användarna kan diskutera frågor kring innehållet i wikin och hur man bör gå till väga vid redigering.

Det går att ha någon form av start- eller huvudsida för wikis, samt traditionella innehållsförteckningar. En poäng med wikis är dock att man med hjälp av interna hyperlänkar och sökfunktion ska kunna välja hur man vill navigera genom innehållet.

Användningsområden

Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en icke-vinstrdrivande organisation som står bakom ett antal wiki-projekt. Dess existens offentliggjordes i juni 2003, men vissa av projekten är äldre än så. Det finns gott om wikis som inte har något samröre med Wikimedia, (inklusive en del av de som använder organisationens wiki-programvara, MediaWiki), men dess verksamheter ger en intressant provkarta på olika sätt som wikis kan användas på. Några exempel:

Wikipedia är förmodligen världens mest kända wiki. Den startades i 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger. Det är ett allmänt, brett uppslagsverk som finns på 250 språk – de olika versionerna varierar emellertid i storlek, kvalitet och aktivitet. Den engelskspråkiga versionen innehåller dock över 1.6 miljoner uppslagsord och anses hålla god kvalitet.

Artiklar i Wikipedia kan redigeras av vem som helst som har en tillgång till en Internetuppkoppling. För att till
exempel skapa en ny sida eller byta namn på en gammal måste man registrera sig, detta är dock en enkel process som är öppen för alla. Under årens lopp har det utarbetats en rad riktlinjer och standarder för vad som är lämpligt och tillåtet att skriva i Wikipedia. Den som upprepade gånger bryter mot dessa regler riskerar avstängning.

Wikibooks, som funnit sedan juli 2003 är ett projekt med målet att skapa fritt tillgängliga läroböcker i olika ämnen och på olika kunskapsnivåer. ”Böckerna” har innehållsförteckning av traditionellt snitt, men wikitekniken underlättar ett fria förhållningssätt till i vilken ordning man ska ta sig igenom innehållet. I praktiken är det en svåranvänd resurs, eftersom flera av böckerna i dagsläget inte är kompletta. Av de trettiotal böcker som ska finnas i den svenska versionen tycks flera endast vara ”skelett”.

Wikinews är en nyhetssajt i wikiformat, etablerad i december 2004. Den har fått kritik för den gör det enkelt för personer att anonymt sprida falska nyheter. Ett större problem med den svenska versionen tycks för närvarande vara att den har för få användare som bidrar med nyheterna – bara en artikel är publicerad hittills i år.

Wikisource, som funnits sedan november 2003, är ett bibliotek för texter som inte omfattas av upphovsrätten. Både skönlitteratur, facklitteratur och dokument som brev och dagböcker finns med. Huruvida det fungerar bättre eller sämre än klassiska textarkiv som till exempel. Project Gutenberg är kanske mest en smakfråga. (Rent praktiskt verkar det också gå att gå in och ändra innehållet i klassiska texter, men jag misstänker att redigerare som gör det blir utslängda rätt fort.)

Andra exempel på wikis

Förutom Wikipedia finns det ett antal andra wiki-baserade uppslagsverk på Internet. Många täcker specialområden, som till exempel Seriefrämjandets Seriewiki. Andra fungerar snarare som ”communities” där engagerade användare kan lägga upp information, föra diskussioner och driva gemensamma projekt. En originell wiki är A Million Penguins, ett experiment initierat av bokförlaget Penguin, där vem som helst kan registrera sig och medverka i skrivandet av en roman. Resultatet verkar vara något förvirrat, men för ett begränsat antal författare som vill skapa ett gemensamt verk vore en wiki kanske ett användbart tekniskt hjälpmedel.

Mer och mer börjat wikis användas inom företag, universitet och skolor och andra organisationer. Bland annat finns det försök att låta ett företags permanenta intranät vara i wiki-form. En fördel med denna modell är att man blir mindre bunden av en webbmaster och kan uppmuntra anställda att dela viktig information. Man kan också skapa special-wikis för projekt eller konferenser, där man samlar all tillhörande dokumentation. Inom utbildningsväsendet kan man till exempel, som vi gör här på kursen Web 2.0 i teori och praktik, skapa en wiki om det ämnesområde man studerar för att redovisa sina kunskaper.

Reflektioner

Man kan se både för- och nackdelar med wikis som informationskällor. Eftersom det är lätt att redigera en wiki finns är möjligheterna att lägga till nytt innehåll när sådant finns att tillgå och att ta bort felaktiga uppgifter när de upptäcks mycket goda, bättre än på en vanlig webbplats där den webmastern och den innehållsansvarige kanske är helt olika personer som inte kommunicerar så snabbt.

Att bedöma trovärdigheten och kvaliteten på informationen i en wiki är en något annorlunda uppgift än att kvalitetesbedöma en bok eller en ”vanlig” webbplats, även om det kanske inte alltid är svårare. Eftersom vissa wikis tillåter att man redigerar anonymt eller anger ett användarnamn som inte behöver vara ens eget, har man som läsare mindre möjlighet att bedöma vem som ligger bakom informationen. Å andra sidan gör systemet med versionshantering, diskussionsforum och möjligheten att ange att en sida är en ”stubb”, en inkomplett artikel, att läsaren får större överblick över hur informationen har skapats och utifrån det kan göra en bedömning om den verkar trovärdig.

En wiki är aldrig bättre än den grupp människor som skapar och redigerar innehållet. För att skapa en bra informationsresurs i wiki-form är det därför avgörande att man har en kunnig och engagerad grupp redigerare som har uthållighet att arbeta med wikin under en längre tidsperiod, eller att man ser till att det tillkommer nya personer när de gamla tröttnar. Vad som är en lagom hög tröskel för att släppa in nya redigerare kan nog vara komplicerat. En alltför låg tröskel kan göra att alltför många personer som medvetet försöker sabotera wikin, eller vars bidrag av andra skäl är oacceptabla. En wiki där man måste godkännas efter ett mer eller mindre komplicerat ansökningsförfarande innan man får börja redigera, och/eller som har ett hårt och krångligt regelsystem kan å andra sidan verka avskräckande för nya användare.

Källor:
Gillin, Paul. (2006). Why you should care about wikis. (Elektronisk) B to B, vol.91: 1 Tillgänglig: ELIN Blekinge (2006-01-16).

Lamb, Brian. (2004). Wide open spaces: Wikis, ready or not. (Elektronisk) EDUCAUSE Rewiew vol.39: 5, s. 13. Tillgänglig:
< http://www.educause.edu/ir/library/pdf/erm0452.pdf >. (2005-06-25).

Susning.nu (senast uppdaterad 2007). Wiki. (Elektronisk) Tillgänglig: < http://susning.nu/Wiki > (2006-10-14)

Wikipedia, den fria encyklopedin (senast uppdaterad 2007). Wiki. (Elektronisk) Tillgänglig:< http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki > (2007-02-21).

Wikipedia, the Free Encyclpedia (senast uppdaterad 2007). Wiki. (Elektronisk) Tillgänglig:< http://en.wikipedia.org/wiki/Wiki > (2007-02-25).

Wikipedia, the Free Encyclpedia (senast uppdaterad 2007). List of wiki software. (Elektronisk) Tillgänglig:
< http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_wiki_software > (2007-02-23).