Open source versionen av word heter open office och finns som gratisversion på sidan http://www.openoffice.org/ . Har inte testat den själv men de jag pratat med som testat den säger att det inte är jättestora skillnader om man jämnför med Officepaket som tex word.

 out of  found this valuable. Do you find this valuable?    

Show Last Reply

Mycket intressant artikel.

Beträffande bloggar vs. tidningar så har ju dagstidningarna de senaste 10-15 åren har blivit mer och mer fulla av journalisternas eget "tyckande", oavsett vilken del av tidningen (ledarsida, kultur, sport etc) man talar om. Denna typ av journalistik är betydligt enklare för bloggare att konkurrera med än den rena nyhetsjournalistiken. Så man kan fundera över vilken väg de traditionella nyhetsmedia kommer att ta i framtiden; "bloggifiera" sig själva ännu mer, eller mer anonymt rapportera nyheter och lämna tyckandet/analysen åt amatörerna?

 out of  found this valuable. Do you find this valuable?    

Intressant i sammanhanget är att en av Wikipedias grundare numera anser att Wikipedia blivit för vildvuxen och startat ett nytt projekt - Citizendium - som ska fungera i stil med Wikipedia, men under mer kontrollerade former.

1  out of 1 found this valuable. Do you find this valuable? Do you?    

Jag håller med om att användarvänlighet har varit ett viktigt begrepp redan för web 1.0. Användbarhetstänk och användbarhetskonsulter fanns redan på 90-talet. Men jag tror också att det är riktigt att medvetandet om vikten av användarvänlighet har ökats under de senare åren – inte minst tack vare ambitionen att göra sajter tillgängliga för personer med funktionshinder.
Jag tycker också det är intressant att resonera kring vilket ord som är mest korrekt – användarvänlighet, användbarhet eller kanske rentav användvärdhet? Användbarhetskonsulter jag känner använder hellre ”användbarhet” än ”användarvänlighet” då en tjänst eller webb ska vara användbar snarare än ”vänlig”. Jag har också varit med och diskuterat begreppet ”användvärd” – att en tjänst eller webb ska vara värd att använda, inte bara möjlig att använda.

1  out of 2 found this valuable. Do you find this valuable? Do you?    

Show Last Reply

I fredags, 23 februari 2007, hörde jag riksbibliotekarie Gunnar Sahlin säga: "IT-utvecklingen är nästan som skräddarsydd åt biblioteken."
Det är ett djärvt påstående att suga på och kanske stärkas av. Tittar man lite bakåt är det också lätt att förstå: kortkatalog har blivit Webkataloger, papperstidskrifter har blivit e-tidskrifter etc.
Men tittar man framåt, mot e-böcker, e-papper (eller andra bra läsplattformar), mot den långa svansens modell där man blir van vid ett nästan oändligt utbud, ja då undrar jag om IT-utvecklingen inte snarare är ett hot mot biblioteken. Kanske inte mot Kungliga biblioteket, men mot många andra mindre bibliotek.
Biblioteken måste bli något annat än vad de är idag, och frågan är om de ens blir bibliotek. Det är ont om icke-kommersiella allmänna mötesplatser. Kanske bibliotekslokalerna har en roll att spela? Kanske kommer de till och med att fortsätta kallas bibliotek?
Och det virtuella? Ja, går det inte mot en centralisering? En eller kanske några stora webbplatser, med tillräcklig kritisk massa för att Web 2.0 ska fungera bra och för att man ska kunna erbjuda ett så rikt utbud som vi förväntar oss. Tillgången till licensskyddad information kan då lösas rationellt med nationella avtal.

1  out of 1 found this valuable. Do you find this valuable? Do you?    

Show Last Reply

Angående: "Däremot tror jag inte på att blanda ihop folksonomierna med de traditionella taxonomierna och ämnesordssystemen. Dessa bygger på väl genomtänkta strukturer, har regler för uppbyggnad och utformning, har utvecklats under lång tid och har fördelar som folksonomierna helt saknar."
Det ligger mycket i det du säger om det nu var så att biblioteken använde sig av ämnesorden på ett relevant sätt. Så är det tyvärr inte i dag, åtminstone inte på folkbibliotekssidan. Det stora flertalet av Sveriges folkbibliotek importerar idag sina katalgposter via BRUK:sök och får då automatindexerade ämnesord på köpet. Ämnesorden genereras helt och hållet utifrån vilken klassificering boken fått. Ämnesorden blir då ofta allt för många och inte sällan betydelselösa. Det mest specifika och relevanta ämnesordet finns många gånger inte med. En bok om valar kan exempelvis sakna val som ämnesord. Tycker att folkbiblioteken borde trycka på hårdare mot BTJ för att få en ändring till stånd. Att hävda att biblioteken sitter inne med expertkunskap i frågan ekar ganska tomt då man i verkligheten inte använder sig av de utarbetade arbetsverktygen fullt ut.

 out of  found this valuable. Do you find this valuable?    

Show Last Reply

Jag instämmer i att det lätt kan bli rörigt när taggar kan handla om samma sak men kanske anges i olika tempus. Samtidigt är det väldigt spännande att inte bara den ursprungliga avsändaren av en webb bestämmer hur innehållet ska kategoriseras. Gufo föreslår en samexistens mellan ursprunglig taxonomi och taggar. Man kanske skulle kunna tänka sig ett mellanting, där någon går in och redigerar taggmolnet, och på så vis får bort uppenbart överflödiga taggar (till exempel sammanföra alla sidor som taggats till Bil och Bilar)?

 out of  found this valuable. Do you find this valuable?    

Show Last Reply

att du har fått till en ganska så bra sammanfattning av vad källkritiken bör utgå ifrån. Men till syvende och s8ist så är det ju också "det sunda förnuftet" som får avgöra. Ofta får man väl en känsla i maggropen om källan verkar vederhäftig eler ej. Men med tanke pådagens ganska så aktuella phisingattacker, så kan ju också börja undra. Men det är kasnke så att användandet och utnyttjandet av internets stora informationsflod också kräver en hel del bakgrundskunskap. Är det så?/Axel

 out of  found this valuable. Do you find this valuable?    

Angående: "Ett bra sätt är att överlåta till besökaren att bestämma sidans textstorlek" så upptäckte jag att den möjligheten finns på Umeåregionens nya webbplats: Mina bibliotek. Man kan också ändra typsnitt, bakgrundsfärg, textfärg, radavstånd, ordmellanrum och teckenmellanrum. Den s.k. anpassningsssidan återfinns under: http://www.minabibliotek.se/default.asp?id=1759

0  out of 1 found this valuable. Do you find this valuable? Do you?    

Spännande läsning för mig som inte har en aning om hur bilioteken har byggt upp sina webresuser.

 out of  found this valuable. Do you find this valuable?